Ett refraktorteleskop, eller linseteleskop, är en av de äldsta typerna av teleskop och använder linser för att samla in och fokusera ljus från avlägsna objekt. Det fungerar genom att ljuset passerar genom en konvex lins i fronten av teleskopet, som bryter (refrakterar) ljuset och böjer det mot ett fokus. Det fokuserade ljuset förstoras sedan av en okularlins, som används för att se den förstorade bilden.
Fördelar med refraktorteleskop
Skarp bildkvalitet
Eftersom ljuset bryts genom linser snarare än speglar, ger refraktorer ofta skarpa och tydliga bilder med hög kontrast.
Låg underhåll
Linserna sitter stadigt och behöver sällan justeras eller rengöras jämfört med reflektorteleskop
Stabilitet
Eftersom de är förseglade mot damm och luftfuktighet, är refraktorer mindre benägna att påverkas av omgivande faktorer som temperaturskillnader.
Nackdelar med refraktorteleskop
Kromatisk aberration
Eftersom olika våglängder av ljus bryts olika mycket, kan det uppstå färgförvrängningar runt ljusa objekt. Detta kan minskas med speciella linser som kallas akromatiska eller apokromatiska linser.
Storlek och kostnad
Stora refraktorteleskop blir snabbt mycket dyra eftersom det krävs en stor och felfri objektivlins för att samla in mer ljus. Att tillverka större linser är också tekniskt svårt och dyrt.