Reflektor- och refraktorteleskop är de två huvudsakliga typerna av teleskop som används för astronomisk observation, och de skiljer sig åt i både design och användningsområden.

Teknologisk Skillnad

• Refraktorteleskop använder linser för att samla in och bryta ljus. Ljuset passerar genom objektivlinsen och fokuseras mot en bildpunkt, där det förstoras av ett okular.
• Reflektorteleskop använder istället speglar. En konkav primärspegel reflekterar ljus mot en sekundärspegel, som i sin tur omdirigerar ljuset mot ett okular eller kamera.

Bildkvalitet

• Refraktorer är kända för att ge skarpa, högkontrastbilder, vilket gör dem utmärkta för att observera detaljer på månen och planeterna. Men de lider ofta av kromatisk aberration, vilket orsakar färgförvrängningar runt ljusa objekt.
• Reflektorer undviker kromatisk aberration tack vare speglarna. De kan dock ha något lägre kontrast på grund av att sekundärspegeln blockerar en del av ljuset.

Storlek och Kostnad

• Refraktorteleskop blir snabbt mycket dyra när de ökar i storlek, eftersom linser av hög kvalitet krävs för att skapa en bra bild. Därför är stora refraktorer sällsynta.
• Reflektorteleskop kan byggas mycket större och till en lägre kostnad, eftersom speglar är billigare och enklare att tillverka i stora storlekar. Detta gör dem idealiska för professionella forskare och de som vill observera djupa rymden.

Underhåll och Användning

• Refraktorer kräver väldigt lite underhåll. Deras slutna tuber skyddar linserna från damm och smuts, och linserna behöver sällan justeras.
• Reflektorer kräver regelbunden kollimering (justering av speglarna) för att hålla teleskopet i optimal fokus. De öppna tuberna gör dem också mer mottagliga för damm och andra föroreningar.

Slutsats

Båda teleskoptyperna har sina fördelar och nackdelar, och valet mellan dem beror på vad man vill observera och ens budget. Refraktorer är utmärkta för att observera detaljerade objekt inom solsystemet, medan reflektorer är bättre för att se avlägsna, ljussvaga objekt som galaxer och nebulosor.